Samhällsfastigheter definieras av “Fastighet som brukas till övervägande del av skattefinansierad verksamhet och är specifikt anpassad för samhällsservice. Dessutom inkluderas trygghetsboende under begreppet samhällsfastigheter.”
I vår artikelserie beskriver vi närmare hur samhällsfastigheter inom anpassad bostad och utbildning/barnomsorg fungerar utifrån ett fastighetsperspektiv.
Trygghetsboende är en mellanboendeform för äldre som inte är i behov av heldygnsomsorg. Denna boendeform kom till 2008 som ett resultat av Äldreboendedelegationens betänkande kring bostäder för den åldrande människan. Trygghetsboenden är funktionsanpassade hyreslägenheter som ska möta behoven om en mer trygg tillvaro, ett rikare socialt liv och vara mer tillgängligt än äldreboenden främst via slopandet av behovsprövning. Kommunen kan i vissa fall tillgodose specifika omsorgsbehov.
Trygghetsbostäder kan antingen vara hyresrätter med kommunal eller privat hyresvärd, bostadsrätter eller kooperativa hyresrätter. Kommunerna äger en femtedel av alla trygghetsbostäder samtidigt som privata alternativ står för cirka 15%. Då boendeformen tillkom först 2008/2009 är det fortfarande relativt få alternativ på marknaden. (Boverket)
Trygghetsboenden samt andra typer av boenden för äldre är en lokal fråga som beslutas om på kommunal nivå. Oftast upphandlas eller ges markanvisning till kommunala bostadsföretag eller fristående fastighetsägare med en upparbetad modell för byggande av just samhällsfastigheter. Trygghetsboenden kan antingen byggas som nya projekt eller genom ombyggnation av befintliga bostadsbestånd.
Den främsta finansieringsformen för uppförande av ett trygghetsboende är via det statliga investeringsstödet till trygghetsbostäder. Ansökan görs via Länsstyrelsen och utbetalningen sker till fastighets- eller tomtägaren. Ersättningsnivåerna beror på huruvida det handlar om ny- eller ombyggnation och stödet går endast till nytillkomna lägenheter.
Enligt Boverkets undersökning finns det 27 000 trygghetsbostäder i Sverige. Bristen på just trygghetsboenden har minskat de senaste åren. Då den demografiska utvecklingen pekar på att antalet äldre kommer att öka avsevärt de kommande decennierna finns det ett fortsatt behov av att fler boenden för äldre byggs.