Privata aktörer frigör resurser till funktionsnedsatta

Sedan LSS-reformen 1994 har ansvaret för gruppbostäder tillfallit kommunerna som har fått ta ansvar för såväl byggandet som omsorgen.

Sedan LSS-reformen 1994 har ansvaret för gruppbostäder tillfallit kommunerna som har fått ta ansvar för såväl byggandet som omsorgen. Det var inte förrän den stora liberaliseringsvågen som tog fart under senare del av 2000-talet som dessa två områden kunde upphandlas av privata utövare. Lagen om valfrihetssystem, LOV, trädde i kraft 1 januari 2009 och reglerar den institutionella konkurrensen och den privata valfriheten inom hälsovård, omsorg och socialtjänst. 

Även om kvalitetsmätning av vård och omsorg är problematiskt har Socialstyrelsens kvalitetsmätningar visat på att de privata utförare inom bostäder med särskild service presterar bättre än de kommunala på 25 av 26 mätpunkter. Privata aktörer har tuffare krav att förhålla sig till samtidigt som de får utgå ifrån samma ersättningsnivåer som kommunala aktörer.  

Sveriges kommuner köpte under 2019 endast 16% av sin omsorg från privata aktörer och det är drygt hälften av alla kommuner som har infört eller beslutat om LOV (Ekonomifakta). 

Trycket på kommunsektorn förväntas att öka under de kommande åren i och med att andelen barn, unga och äldre ökar. Inom exempelvis äldreomsorg har privata aktörer varit viktiga spelare för att tillgodose det kommunala och individuella behovet. Privata vårdgivare står exempelvis för mer än en fjärdedel för alla nybyggnationer av äldreboendeplatser runtom i landet (Boverket). 

Den privata marknaden för vård och omsorg har hunnit mognat. Idag uppger 97% av socialcheferna att samarbetet med privata aktörer är mycket eller ganska bra (Rapport till svensk vård, 2018). Genom att välja privata aktörer kan kommunen slippa höga lånekostnader och risk i samband med byggprojektet.

Idag är gruppbostäder den insatsen som beviljas och nyttjas mest. Detta beror på förändrade regler för beviljande av personlig assistans där många sökande hänvisas till gruppbostäder. Detta har lett till stora kommunala underskott av gruppbostäder som förväntas att öka de kommande åren. Ivo rapporterar att närmare 1 400 personer med funktionsnedsättning står i kö till en egen bostad. Vissa har fått vänta i över ett år. Hela 77 kommuner uppger att bostadsbristen finns kvar om fem år (Boverket). 

Bostadsbristen är en av kommunens viktigaste frågor. Det krävs ett mer kostnadseffektivt och proaktivt arbete för att möta behoven. Fler kommuner borde öppna upp för privata vårdgivare och skapa bättre förutsättningar för samhällets mest utsatta individer.