Grundskola som samhällsfastighet

Cirka 17% av alla grundskolor är fristående och den andelen har ökat årligen sedan skolreformen.

Samhällsfastigheter definieras av “Fastighet som brukas till övervägande del av skattefinansierad verksamhet och är specifikt anpassad för samhällsservice. Dessutom inkluderas trygghetsboende under begreppet samhällsfastigheter.”

I vår artikelserie beskriver vi närmare hur samhällsfastigheter inom anpassad bostad och utbildning/barnomsorg fungerar utifrån ett fastighetsperspektiv. 

Vad är en grundskola?

Grundskolan i Sverige styrs av skollagen, 2010:800, och grundskoleförordningen (1994:1194). I skollagen framgår de olika skolformernas pedagogiska och samhällsnyttiga egenskaper. I grundskoleförordningen regleras grundskolans verksamhet och innehar bestämmelser kring exempelvis ändamålsenliga lokaler. 

Vem äger en grundskola? 

Sveriges kommuner är huvudsakligen ansvariga för det offentliga skolväsendet. Under 1990-talet gick den så kallade friskolereformen igenom och öppnade därmed upp för fristående aktörer att etablera grundskolor.  Innan friskolereformen var kraven på nyetablering av friskolor strikta och tillät etablering endast om friskolan skulle vara kompletterande till det redan existerande kommunala skolutbudet. När detta ändrades har Sverige sett en påtaglig tillväxt av privata alternativ. Idag kan grundskolor ägas och förvaltas av antingen kommunen, ett vinstdrivande företag eller en stiftelse. 

Hur byggs grundskolor? 

Om en privat aktör ämnar att etablera en ny fristående skola behöver Skolinspektionen bevilja tillstånd och kommunen behöver fatta ett beslut om huruvida skolpengen kan delas ut. Kraven på grundskolans lokaler är inte lika strikta som för en del andra samhällsfastigheter. Huvudmannen kan antingen bygga nytt, bygga till eller bygga om en befintlig lokal för att skapa ändamålsenliga lokaler för sin skolverksamhet. Därefter görs regelbundna undersökningar av grundskolans verksamhet och arbetsmiljö av såväl kommunen som Skolinspektionen.  

Hur finansieras grundskolor? 

Skollagen reglerar bestämmelser kring skolpengen, som är den enda finansieringsformen för grundskolor i Sverige. Skolan bekostas till allra största delen av kommunerna. De olika skolformerna och andra pedagogiska verksamheter står för en stor del av kommunernas kostnader. 

Nivån av hur mycket ersättningen grundskolan får utgår ifrån elevernas förutsättningar och det finns stora skillnader dels mellan kommuner och dels mellan offentliga och fristående skolor, där de senare får statistiskt sett lägre ersättning per elev (ESO 2016). Den avgörande faktorn för ersättningsnivåerna är elevsammansättningen och huruvida eleverna har goda förutsättningar för att nå utbildningsmålen. Beslut om tilläggsresurser till svagt presterande elever fattas av kommunen och skiljer sig från fall till fall. Fristående skolor har statistiskt sett högre presterande elever och ersättningen är därför lägre. 

Behov av grundskolor 

Fram till 2026 behövs 1400 nya skolor, varav 398 är grundskolor. Cirka 17% av alla grundskolor är fristående och den andelen har ökat årligen sedan skolreformen. Ökningen beror på att eleverna väljer fristående skolor i större utsträckning